Kolmårdskavlen 50 år

Den första Kolmårdskavlen arrangerades 1972 i Strömsfors. På den tiden kallades Arenan för tävlingscentrum (TC) och var på gärden nära klubbstugan. Det var en snöig aprildag med 158 startande 5-mannalag i herrtävlingen (H17). I damklassen var det bara 36 tremannalag, men till året därpå hade det ökat till 66 damlag. Totalt hade tävlingen 1033 deltagare och uppgifter om plats och deltagare för alla Kolmårdskavlar under de femtio åren finns på Kolmårdsdubbelns sida. Där finns även namnen på tävlingsledare och banläggare. Premiäråret var Åke Tidman och Gösta Hetzman tävlingsledare. Bernt Pettersson och Hans Englund lade banorna. I dagens värld vore det nog inte möjligt att ha tävlingsbanor som korsar den trafikintensiva Sjöviksvägen. Åke har sedan under många år lagt ned åtskilliga funktionärstimmar på olika uppgifter och fanns på plats som åskådare under påskhelgen 2022 i Hults Bruk.

En och annan klubbmedlem har träffat på de gula hinkarna med nummer. En hel del av hinkarna lever fortfarande, men stämplingssystemet som testades vid Kolmårdskavlen blev inte långvarigt. Löparna fick med sig lagnumrerade polletter att stoppa i hinkar vid kontrollerna. Det blev dock ingen succé och stiftklämmorna fick gälla i några decennier innan de elektroniska systemen tog vid.

Kolmårdskavlen var också tidig med att införa elektronisk teknik. Sven Holgersson var initiativtagare till att börja använda emit-systemet. Inte heller den nysatsningen var problemfri, men räddades till stor del av att turordningen i att passera mållinjen är avgörande för placeringen i en stafett.

Under de fem decennier som har gått har det hunnit bli många Kolmårdskavlar, men inte varje år. Några gånger har tävlingen ställts in för att vintern och snön hållit sitt grepp alltför länge, 1993 var det stopp för elittävlingar, 1987 innebar O-ringen-arrangemanget ett uppehåll och nu senast har corona-pandemin stoppat två Kolmårdskavlar.

Kolmårdskavlen har varit en av de betydande stafetterna med deltagande lag från hela Sverige och våra nordiska grannländer. Tävlingen vid Hults Bruk 2022 var inget undantag och i startfältet fanns många av de allra bästa orienterarna på plats och där fanns ett antal finska lag och några norska.

2022 blev det nystart efter pandemiuppehållet under en solig påskhelg vid Hults Bruk med strax över tusen deltagare och ett stort antal funktionärer. En hel del av dem hade möjlighet att plita ned sitt namn för funktionärsfika på arenan, andra som gjorde sina uppgifter på annan tid eller plats fick nöja sig med medhavd macka och termoskaffe. Alla bjöds dock på en skön och solig dag i sommarvärme.

Den här artikeln har hastigt skapats efter Maggans påminnelse om att Kolmårdskavlen har 50-årsjubileum. Statistiken talar för att 1972 är premiäråret, men skärbrädorna från 10-årsjubileumet tyder på att det kan ha varit en Kolmårdskavle redan 1971. Den som har mer fakta eller dråpliga minnen får gärna fylla på berättelsen. Alla OKK-medlemmar har möjligheter att logga in och skriva kommentarer. Den som har något att berätta kan också skicka ett mejl till undertecknad.

Robert Håkansson
robert.kolmarden@telia.com

NOTER MED LÄNKAR

Kolmårdskavlens historia
Se Kolmårdsdubbelns sida

Elitstoppet
Elitstoppet 1993 var p.g.a. ett antal dödsfall som drabbat framför allt elitorienterare utan att man hade förklaringar på orsaken. Begreppen ”Orienteringsdöden” och ”Twar-debatten” finns från den tiden. Detta drabbade en av klubbens genom tiderna allra främsta orienterare Melker Karlsson. Melker hade flyttat till IFK Södertälje och var i början av en lovande landslagskarriär. Han fick en tävling uppkallad efter sig ”Melkers Minne” och i OK Kolmården finns idag kvar en hel del med egna minnen av Melker.

P3 Dokumentär från 2014 (87 minuter)
• P3 Dokumentär om Orienteringsdöden